ariadne

Jag har tvinnat den röda tråden själv, min verklighet är filtrerad i grått, och jag vet inte varifrån alla knutar kommer från, men jag antar att jag knutit dem själv eftersom tråden är min egen. Huden på mina händer gör ont, och det slår mig att tråden var, precis som allt annat, grå. Nu är den röd. Hudlöshet kallas det. Alla andetag gör ont och jag har vävt in revbenen i tråden, vävt tätt. Tråden går över, sedan under, över och så under. Röd tråd mot gulvita ben. Jag har skapat en säng, en plats att bo i. Men det är inte jag som vilar där. Och alla andetag är svarta nu.