Jag håller på att bli (mer) white trash. Jag känner det. Grannskapet påverkar mig. Jag har redan överskridit gränsen, det insåg jag idag när jag efter dagislämningen mötte min egen spegelbild innanför ytterdörren. Munkjacka och ghettoringar av guld i öronen. Haremsbyxor, naturligtvis trekvart, orakade smalben och reeboks på fötterna. Förstår någon vad jag menar?
Och jag tror ghettolivet har påverkat min dotter också, kolla bara, jag skulle fota henne för att hon var så söt i sitt braidade hår och hon ba gjorde värsta hiphop-gang-sign!
Men å andra sidan, med tanke på att hon spenderade en eftermiddag med att sjunga MANBOY (och ja, det är i princip det enda ordet hon kan från den låten, så det blir verkligen om och om igen) kan hon behöva lite ghettofiering. ;)
Dagens Jujje-citat:
”Om man tar min macka, med smör på och lägger in i ugnen, och lägger bananen i grädde, så blir det nästan maja gräddnos.”
Ja, ni får ett till bara för att hon är så jävla söt:
"Mamma, vad är det där som låter?"
"En kråka eller nåt."
"Nej, mamma, det är rymden!"
"Jaha, menar du det där brummandet?"
"Ja."
"Det är nog ett flygplan. De raketer som flyger i rymden hör inte vi, för de är så långt borta."
"Jo. Jag kan höra dom. När jag står på gungan och har hög fart."
"Jaha, för att man kommer så högt upp i himlen då?"
"Inte himlen. Rymden, mamma."
Nu har jag massor med skoluppgifter att göra, hemska intervjuer att utföra och research att undersöka. Fred ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar